Karin Palmérs gös

Sak
Karin Palmérs gös
Berättelse om saken
Karpen på flaggan anspelar på att personen som sytt flaggan hette Karin Palmér (1906-1998). I slutet av 1950-talet köpte hon sig en egen båt vilket var ovanligt att en kvinna gjorde dåförtiden. Det var till en folkbåt tillverkad av Oskar Schelin i Kungsör omkring 1949. Namnet ”Karp” anspelar på namnet Karin. På båtens segel stod F som i folkbåt och S 133.

Hon var skeppare på den, ofta med manliga gästar som fick sköta maten ombord. Sörmlands museum kontaktades av Karins dotter Aina Palmér (1931- ) som ville berätta om sin mamma och båten samt skänka fina fotografier, filmer, loggböcker och föremål. Jag gjorde en intervju med Aina där hon engagerat berättade om sin mamma. Karin levde på Östermalm i Stockholm med en pappa som var arkitekt och en mamma som haft en modefirma i samma stadsdel. Karin var som ung modist och senare i livet bankanställd. Hon led mycket över att vara dyslektiker och av att därför känna sig underskattad, men fann självkänsla som duktig seglare.

Jag citerar Aina Palmér:
”Genom seglingen har jag förstått att hon fick en frihet som hon aldrig kunde uppleva på land. Avläsa vädret, klar rumsuppfattning, veta vad man ska göra, det var så naturligt för henne. Hon hade också en stark materialkänsla i händerna. Till exempel så kunde hon sy sitt eget Genuasegel.”

”Mamma hade ansvar för sin egen folkbåt och besättning och för själva seglingens utförande. Och satt vid pinn och skötte detta själv. Om man jämför med många av hennes väninnor så var de hänvisade ner till ruffen. En gång var mamma och jag ensamma på båten. Vi kom in i Kryssarklubbens gästvik på Runmarö och det gick ju perfekt. Men jag förstod att vi var inte vanliga mamma och jag. Vi var för säkra. Vi ingav en sådan misstänksamhet hos omgivningen. Men jag lärde mig mycket av seglingen och av mamma om att ta plats helt enkelt. Bland det mest fantastiska jag har upplevt var de timmar vi gick över Östersjön under en långsegling 1959. Ombord var jag, mamma och mammas väninna Billie.”
Därför valde denna sak, och därför är den viktig
Jag har alltid varit intresserad av kvinnors berättelser och arbetat på Sjöhistoriska museet under så många år. År 2011 fick tillfälle till en nära kontakt med Aina Palmér och att ta del av hennes berättelse om sin mamma och deras nära förhållande. Aina växte upp med sin mamma och sina morföräldrar på Karlavägen i Stockholm. Ainas föräldrar skilde sig när hon var barn och hon förlorade kontakten med pappan (Louis Huch, stillbildsfotograf på Svensk Filmindustri). Historien och mötet gav mig mycket dels för egen del och dels gladdes jag å museets vägnar att vi fick objekten och berättelsen till våra samlingar.

För mig handlar det om en lyckad insamling. En engagerad givare, Aina Palmér, som på ett bra vis under längre tid arbetade tillsammans med flera anställda på museet med att ge oss en fin samling om sin mammas seglarliv och att sätta in objekten i en intressant kontext.
Personer som saken var relevant för
Karin Palmér
Fotograf
Sjöhistoriska museet
Licens för fotograf
CC BY-SA 4.0
Inlämnarens namn
Eva Hult

Del av Karin Palmérs gös