Stridsflygplanet

Sak

Stridsflygplanet

Berättelse om saken

Tyskarna kallade de för "natthäxorna" - Nachthexen. Kvinnorna på bilden tillhörde Sovjetunionens 588:e nattbombningsflottilj. Flottiljen bestod av enbart kvinnor och utförde 24 000 stridsuppdrag mellan 1942 och 1945. Detta var den första gången kvinnor tog tjänst som stridande piloter i ett krig.

Krig har ofta varit en situation där genusarbetsdelningen har utmanats och förändrats. I Sverige fanns det dock inga kvinnliga stridsflygplanspiloter förrän 1991, när Anna Delham slutförde sin utbildning. Sveriges andra kvinnliga stridsflygplanspilot examinerades 2017.

Ändå anställde det svenska försvaret kvinnor under andra världskriget, som luftbevakande "tornsvalor", som höll utkik efter utländska som svenska plan utifrån specialbyggda utsiktstorn.

Att kvinnor passade för denna typ av tjänst som "luftsvalor" motiverades med att de "lättare föredrar händelselöshet än män." De kunde också ägna sig åt stickning och dylikt under tiden, menade man.

Därför valde denna sak, och därför är den viktig

Föreställningar kopplade till män respektive kvinnor har skapat en arbetsmarknad uppdelad efter kön. Än idag domineras omsorgsyrken av kvinnor medan yrken som kan innebära potentiell våldsutövning domineras av män.

Det är dock lätt att glömma att en del yrken länge exkluderade kvinnor rent formell. Det var inte bara en mansdominerad sfär, utan kvinnor hade inga möjligheter att påbörja en utbildning överhuvudtaget. Vilka yrken detta gällde och i vissa länder fortfarande gäller, har alltid skiljt sig mycket beroende på vilket land man tittar på.

Fram till 1925 hade kvinnor i Sverige till exempel inte rätt att arbeta inom statlig tjänst. Även efter det fanns det en del yrken där kvinnor fortfarande var exkluderade. Kvinnor ansågs att sakna den fysiska styrkan och auktoritet som krävdes för att bli soldat, fångvaktare eller polis. Att kvinnan skulle bära vapen och som soldat vara kapabel att ta någons liv var en helt omöjlig tanke.

En rad processer gjorde att kvinnor fick börja köra stridsflygplan. 1970-talets jämställdhetsdebatt i kombination med Lottakårens fysiska närvaro inom försvaret hade förskjutit normerna. Av stor vikt var även den positiva inställningen som den dåvarande chefen för flygvapnet hade till kvinnlig arbetskraft somt den rådande personalbristen.

Texten om stridsflygplanet baseras på Karin Carlssons bok ”Kvinnosaker - ett sekel av kvinnohistoria genom 50 föremål.” Läs mer om boken och beställ den här:

https://www.kvinnohistoriska.se/shop/kvinnosaker

Fotograf

Okänd fotograf

Licens för fotograf

Public Domain Mark

Inlämnarens namn

Stockholms Kvinnohistoriska