Reformklänning

Reformklänning
Sak
Reformklänning
Berättelse om saken
Fru Gurli Linders reformklänning skapades omkring 1896–97 av den norska reformdräktsförespråkaren fröken Kristine Dahl, som hämtat inspiration från den engelska Artistic Dress rörelsen, verksam under 1800-talets senare hälft. Med passion för en medeltidsinspirerad dräktestetik i vackra material och enkel form tog man avstånd från tidens obekväma mode till förmån för friare och mer hälsosamma kläder.

I Sverige hade Svenska Drägtreformföreningen bildats 1886 i syfte att verka för hälsosammare kvinnokläder i motsats till tidens ”parisermode”, vilket föreskrev hårt korsetterad midja, rikligt med dekorationer, en fyllig turnyr över stussen och fotsida kjolar. Gurli Linder ger en glimt från dräktreformföreningens 10-årsjubileum 1896: ”Den norska dräktreformkvinnan fröken Kristine Dahl inbjöds att visa sina modeller. Hennes grekiska bröstband, som ersatte våra bastanta reformliv, och hennes prinsessklänning med Watteauveck i ryggen beundrades mycket och voro en tid moderna. I mina gömmor ligger än en sådan där Kristine-Dahls-klänning av kreperat ylle, från ovan till nederst fodrad med tjock grå kypert samt försedd med hög skoning av olin och borstkant. Och det var en sällskapsdräkt!” (Sällskapsliv i Stockholm under 1880- och 1890-talen, 1918).
Mönster till reformklänningen fanns till försäljning i Stockholm hos firma K. M. Lundberg vid Stureplan. Klänningen passade in i modet och blev mycket populär under några år.

Gurli Linder avled 1947 vid 82 års ålder. Dottern, fröken Estrid Linder, skänkte klänningen till Nordiska museet 1948.
Därför valde denna sak, och därför är den viktig
Gurli Linders reformklänning är ett resultat av kampen för kvinnans rättigheter under slutet av 1800-talet, en tid med en växande kvinnokamp som ligger till grund för dagens feminism. Då gällde det rätten att bära bekväma kläder som tillät kvinnan att andas fritt och inte hindrade kroppens rörelser.

Funktionella kläder har varit ett viktigt led i kvinnans frigörelse in under 1900-talet. Idag är kvinnokampen självklar, men trots att vi mestadels kan välja våra kläder själva accepterar vi ibland att följa moderiktningar som hindrar kroppens bekvämlighet, rörelser och frihet – jämför till exempel höga klackar, supertajta jeans eller plagg som lämnar naken hud exponerad för kyla. Modet kittlar och kräver och påverkar sinnet – hur ser vi på det idag när ordet hållbarhet vilar på allas läppar?

Reformklänningen valdes ut till Stockholms kvinnohistoriska under temat Dagens kvinnosak våren 2019, då utställningarna på Nordiska museet var under arbete. Reformklänningen är ett intressant och viktigt uttryck för kvinnokamp samtidigt som Nordiska museet med viss stolthet passar på att visa ett antal bevarade reformdräkter. Allt pekar mot att Nordiska museet har den största samlingen reformdräkter i Sverige, kanske den största i Norden.
Personer som saken var relevant för
Gurli Linder||Kristine Dahl
Fotograf
Sack, Catharina/Nordiska museet.
Licens för fotograf
CC BY-NC-ND 4.0
Inlämnarens namn
Marianne Larsson, PhD

Del av Reformklänning