Scrapbook

Scrapbook
Sak
Scrapbook
Berättelse om saken
En bok som har ”scrapbook” tryckt på bokryggen. Den har länge funnits i arkivet på Sjöhistoriska museet men har först under senare år blivit ordentligt identifierad och knuten till den kvinna som på de tomma bladen både skrivit och målat. Hon hette Edla Ulrich (1816-1897) och hon tillägnade scrapbooken sina brorsbarn systrarna Anna, Ellen och Sigrid Ulrich. Allas namn är skrivna på första sidan.

Akvarellerna skildrar hus, landskap och flora på den västindiska ön Sankt Barthélemy som var i svensk ägo 1785-1878. Edlas bror som var svensk guvernör på ön tog dit sin syster som lärarinna till sin och hustrun Josephines tre döttrar. De tillbringade cirka 10 år på ön och reste hem 1878 då ön återgick till Frankrike för en symbolisk summa.

Scrapbooken ger anledning till att sätta sig in i ett livsöde för en borgerlig svensk kvinna under 1800-talet. Fadern var handsekreterare åt kungen Karl XIV Johan och familjen bodde på Stockholms slott samt under somrarna på Gröndal på Djurgården. De deltog i huvudstadens sällskaps- och kulturliv. Eftersom hon var ogift så kom Edla att arbeta som lärarinna och guvernant i välbeställda familjer, så som många i hennes situation gjorde under denna tid.

Familjen hade nära kontakt med Sveriges koloni Sankt Barthélemy, först genom att Edlas bror Carl blev guvernör där och sedan genom att brodern sjömilitären Bror Ulrich efterträdde honom. Den stora händelsen i Edlas liv var troligen då hon i femtioårsåldern blev guvernant åt sina brorsbarn på andra sidan jorden. Edla grundade även en skola för mörkhyade barn på Sankt Barthélemy. Den fanns i nästan femtio år. Hon ägnade sig även åt att i tidens anda avbilda framförallt växter men också hus på ön, till exempel guvernörsbostaden. Människor är hon däremot inte så intresserad av men de förekommer som små knappt skönjbara figurer.

Att scrapbooken blivit bevarad kan vi tacka Edlas brorsdotter Sigrid för som skänkte den till Sjöhistoriska museet tillsammans med andra minnen från ön. Sigrid har berättat om den enformiga, alltför heta och torra tillvaron på ön då svenska korvetters besök utgjorde ett välkommet avbrott i tristessen. De stannade i flera veckor och systrarna Ulrich blev uppvaktade på danser och utflykter.

Efter återkomsten till Sverige 1878 bodde de tre ogifta systrarna tillsammans hela livet. Först bodde de tillsammans med fadern i sjöofficersbostad i Långa raden på Skeppsholmen i Stockholm. Efter hans död bodde systrarna nära Millesgården på Lidingö. Det är ovisst om faster Edla ingick i hushållet. Sigrid blev sekreterare i Fredrika Bremerförbundet och medverkade aktivt till bildandet av en allmän pensionsförsäkring för sjuksköterskor.
Därför valde denna sak, och därför är den viktig
Förutom de aspekter på Edla Ulrichs liv som nämnts så är också slavhandel och slavättlingar något som utgör en samtida kontext för scrapbooken. Slaveriet på ön avskaffades inte förrän 1847 och måste således ha levt kvar i mångas minne på 1870-talet då boken gjordes. Tittar en noga på teckningarna och målningarna ser en små figurer. De utgörs av män, kvinnor och barn. De vithyade rider och spatserar ofta och de mörkhyade består främst av kvinnor som bär saker på sina huvuden. Svarta försäljerskor var vanliga på staden Gustavias gator. I domstolsprotokoll går att läsa om många tvister runt försäljning av alkoholhaltiga drycker. Protokollen är den enda källa där slavar och fria svarta kommer till tals i direkt anföring. Svarta kvinnors roll som försäljare på gator och stadens krogar blir där tydlig.

Jag har sedan många år varit intresserad av kvinnohistoria och har som arkivarie på Sjöhistoriska museet försökt lyfta fram arkivalier som har anknytning till kvinnor, samt samla in nytt sådant material. Genom åren har frågor om scrapbooken dykt upp då och då och jag har då fått anledning att fördjupa mig i den och skriva om den i flera sammanhang. Sveriges koloniala historia har jag också alltid varit intresserad av.
Fotograf
Anneli Karlsson / Sjöhistoriska museet
Licens för fotograf
Public Domain
Inlämnarens namn
Eva Hult

Del av Scrapbook