Tändhatten

Tändhatten
Sak
Tändhatten
Berättelse om saken
År 1826 påbörjades tillverkning av brandraketer vid en anläggning i stadsdelen Marieberg på Kungsholmen i Stockholms västra utkanter. Mot slutet av 1800-talet hade verksamheten vuxit till att bli en viktig producent av ammunition till den svenska krigsmakten. Vid ammunitionsfabriken arbetade ett stort antal kvinnor med tillverkning av bland annat sprängpatroner och finkalibrig pistolammunition.

Kvinnorna var eftertraktade som arbetskraft eftersom de uppfattades som fingerfärdiga, tålmodiga och noggranna – viktiga egenskaper när det handlar om framställning av explosiva ämnen. Dessutom var de billigare att anställa än männen. Ett moment i ammunitionstillverkningen som kvinnorna genomförde var framställningen av tändhattar. En tändhatt är en liten kapsel som fylls med ett tändämne och används till att utlösa sprängverkan i exempelvis patroner och granater. Ett tändämne som kvinnorna handskades med i framställningsprocessen var tetryl. Det var ett giftigt ämne som gjorde att kvinnorna drabbades av tandlossning och färgade deras hud rödbrun och deras hår rött. Kanske har just den här tändhatten tillverkats av en rödhårig kvinna i Marieberg år 1856.

År 1950 lades ammunitionsfabriken i Marieberg ned för att flyttas till Zakrisdal utanför Karlstad. Fram till 1990-talet fortsatte kvinnorna vid Zakrisdalsverken att utgöra en väsentlig del av den arbetskraft som framställde ammunition till den svenska vapenindustrin.
Därför valde denna sak, och därför är den viktig
Sedan 2020 driver Statens försvarshistoriska museer dokumentationsprojektet ”Krutgummor”, som syftar till att utforska samlingarna ur nya perspektiv och bidra till kunskapsuppbyggnad av kvinnors arbete inom svensk försvarsindustri. Mer specifikt är syftet att fördjupa kunskaperna om tillverkningen av föremål i myndighetens samlingar och dokumentera kvinnors upplevelser av framställningsarbetet med inriktning mot känslomässiga, sinnliga och kroppsliga erfarenheter. Ambitionen är att knyta nya historier till de föremål SFHM förvaltar och få dem att berätta mer om kvinnors roll i försvarshistorien. På så vis får museiföremålen en starkare proveniens med utgångspunkt från en mänsklig och historisk kontext samtidigt som försvarshistorien nyanseras och tillförs flera röster.

Svensk vapenindustri och vapenexport är ett område som länge har präglats av sekretessbestämmelser och tystnadskultur med hänvisning till rikets säkerhet. Därför har kvinnorna, deras arbete och erfarenheter blivit osynliggjorda. Försvarshistorien har istället kommit att domineras av berättelser om de män som inom ramen för värnplikt eller militär tjänstgöring var användare av de föremål som många kvinnor var med om att tillverka.
Fotograf
Armémuseum
Licens för fotograf
CC BY 4.0
Inlämnarens namn
Anna Fredholm
Skapat datum
2021-11-16 15:04:34

Del av Tändhatten