Den simmande kvinnan · Stockholms Kvinnohistoriska

Sak

Den simmande kvinnan

Berättelse om saken

Till en början ser den ganska anspråkslös ut, den simmande flickan. Inte förrän vid en närmare titt upptäcker man den detaljerade, nakna, utdragna kroppen som med sina bägge händer omsluter en höghalsad fågel, en vildand.
Hon har tolkats som en simmande flicka, och vem skulle inte hålla med om att tankarna går till vatten när man ser den liggande kroppen med upphöjt huvud? Lägger man dessutom till den vattenlevande fågel som hon ömt håller i sina händer, så blir bilden fulländad!
Föremålets grace och luftighet vittnar om den totala närvaro och hantverksskicklighet som den som skapat den haft och behärskat. Men vad skulle den användas till?
Fågeln är tvådelad och när den övre delen och likaså flickans lösa huvud lyfts av uppenbarar sig den sked som det faktiskt är. Träskedar som denna finns i många samlingar runtom i världen. De har olika namn – dekorerade skedar och kosmetiska skedar. Denna träsked användes troligtvis vid religiösa sammanhang och det som offrades med den var myrra i samband med brännoffer (mat som brändes).

Den är ett tydligt exempel på hur kvinnans (i det här fallet den unga kvinnans kropp) har använts inte bara i konsten utan även för att förstärka ett bruksföremåls funktion. Den visar vilken symbolisk innebörd kvinnans kropp haft historiskt sett i religiösa sammanhang. I det här fallet tror man att det kan finnas en koppling till kärlekens gudinna, Hathor, i det forntida Egypten.

Därför valde denna sak, och därför är den viktig

Detta föremål är en vattendelare – antingen missar man det eller så ser man dess detaljrikedom och hänförs av det. Funktionen och användningsområdet är inte självklart vid första anblick, vilket kan väcka en hel del frågor. Man måste närma sig det stegvis för att upptäcka dess komplexitet. Det förtjänar att synas och att upptäckas av fler.

Vi lever i en tid då den nakna kvinnokroppen exponeras i många olika sammanhang, samtidigt som nakenheten i sig betraktas som tabu. Att kontextualisera sammanhanget och ändamålet är viktigt för att förstå det vi möts av. Det här objektet kan väcka frågor hos betraktaren i dessa avseenden och kan därför bidra till konstruktiva samtal.

Fotograf

Ove Kaneberg / Statens museer för Världskultur

Licens för fotograf

CC BY

Inlämnarens namn

Dimitra Polidis