Anslag

Anslag
Sak
Anslag
Berättelse om saken
I dag finns det närmare 300 tjej- och kvinnojourer i Sverige. Under 2020 hade exempelvis Unizons kvinnojourer, tjejjourer, ungdomsjourer och jourer specialiserade på att arbeta mot incest och sexuella övergrepp över 138 500 stödkontakter.

Plakatet visar hur Sveriges första kvinnojour, i Göteborg, började kommunicera sin verksamhet till kvinnorna i staden, 1978.

Sedan dess har antalet kvinnojourer ökat och kan idag inte tänkas bort från samhället. Förutom alla kvinnor som jourerna hjälpt, har de också varit delaktiga i att få igenom lagen om målsägandebiträde, lagen om kontaktförbud, sexköpslagen och en mängd kvinnopolitiska frågor. Den 16 juni 2021 presenterade regeringen ett nytt åtgärdspaket för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor för att ytterligare försöka minska våldet. Under 2020 konstaterades 17 fall av dödligt våld där offer och förövare hade en par­relation.

En av Sveriges alla kvinnojourer drivs av Rosita Grönfors som grundat Sveriges första kvinnojour för romska och resande kvinnor i Sverige i början av 2000-talet. Du kan höra mer om kvinnojourens historia och Rositas arbete i podden Kvinnans Plats som du hittar överst på sidan eller här: https://www.kvinnohistoriska.se/kvinnansplats-kvinnojour.
Därför valde denna sak, och därför är den viktig
Kvinnojourens anslag visar tydligt att det var kvinnorna själva som försökte hitta en lösning och bygga ett skyddsnät för kvinnor i utsatta situationer. Trots att mäns våld mot kvinnor var och är ett känt fenomen i samhället så fanns det ingen instans eller organisation som kände ett ansvar gentemot offren innan kvinnojoursrörelsen.
Inlämnarens namn
Stockholms kvinnohistoriska / Göteborgs universitetsbibliotek

Del av Anslag