Byxkjolen

Sak

Byxkjolen

Berättelse om saken

I januari 1958 samlades journaliter utanför polisskolan i Stockholm för att få en skymt av Sveriges första "jujutsukunniga och batongbeväpnade" kvinnliga poliser. Det var något helt nytt. Visserligen hade så kallade polissystrar varit aktiva sedan 1908, men de hade verkat i det dolda och arbetat i inre tjänst. Att kvinnliga poliser nu skulle synas i det offentliga rummet och patrullera stadens gator var för många en svindlande tanke. I journalfilmen som rapporterade om händelsen konstaterades att "tanken på kvinnliga poliser [...] mötts av stor skepsis [...]".
1958 var polisyrket tydligt manligt kodat och associerat med våldsutövning och makt. Kvinnliga poliser utmanade föreställningar om hur samhällets ordning skulle upprätthållas - och av vem.

Att kvinnliga poliser skulle bära samma uniform som sina manliga kollegor var otänkbart. Byxor ansågs inte estetiskt tilltalande. Kjol var uteslutet i alla fall i yttre tjänst eftersom den riskerade försvara språngmarschen eller på ett osedligt sätt blotta benen. Lösningen landade i en byxa som ändå var en kjol. Byxkjolen siluett signalerade även att det var en kvinnlig kropp i uniformen, och det var viktigt. Inte ens på håll skulle hon kunna misstas för en man.

Texten om byxkjolen och kvinnliga polisens uniforms historia baseras på Karin Carlssons bok ”Kvinnosaker - ett sekel av kvinnohistoria genom 50 föremål.”

Se journalfilmen

Läs mer om boken och beställ den här

Därför valde denna sak, och därför är den viktig

Bxkjolen visade att samtidigt som de kvinnliga poliser välkomnades in i ett manligt dominerad yrke behövdes det ändå göras någon form av skillnad inom kåren. Trots att en uniform ska fungera avpersonifierande och skapa en enhetlig och lätt identifierbar yrkesgrupp så blev kvinnornas specialdesignade uniform en symbol för att de ändå inte var "riktiga" poliser.

Idag har byxkjolen blivit ett museiföremål som påminner om att arbete för ökad jämställdhet bade tar tid och pendlar fram och åter. Framför allt berättar den om att det var ett stort och viktigt steg som togs när dörren till polisyrket öppnades för kvinnor, även om den inte ställdes på vid gavel.

Fotograf

Polismuseum

Licens för fotograf

CC BY NC ND

Inlämnarens namn

Stockholms kvinnohistoriska