-
Presentation
-
42-årig journalist och trebarnsmamma
-
Varför springer du?
-
För att få egentid i en fullspäckad vardag, när jag springer är jag fri från ändlösa checklistor och allt som ska fixas med. Det är min stund med min bästa musik. Jag känner mig stark och glad och flåsig haha.
-
Hur har din relation till träning och löpning sett ut under ditt liv?
-
Jag började springa rätt "sent i livet", jag hatade att springa under lång tid, jag tyckte det var sanslöst tråkigt och jag föredrog andra träningsformer. När jag väl gav det en chans och orkade mer och mer blev jag fast. Efter mitt första lopp var jag vansinnigt stolt över mig själv!
-
Har du upplevt några hinder eller utmaningar som kvinna inom löpning och träning?
-
Självklara hinder är alla graviditeter och tiden efter som inte gjort det fysiskt möjligt att springa. På grund av rädsla för att bli överfallen känner jag mig begränsad som kvinna när och var jag springer. Är det mörkt springer jag alltid på upplysta gator. Jag springer aldrig sent på kvällarna. Det känns för jävligt att man ska behöva ha det risktänkandet men jag skulle aldrig chansa.
-
Hur tror du att löpning kan bidra till att främja jämställdhet och kvinnors rätt att ta plats i det offentliga rummet?
-
Jag tror att lopp enbart för kvinnor gör enormt mycket för känslan av gemenskap, att få ta plats tillsammans och få utrymme i såväl media som av åskådare. Känslan när jag en gång satt i en fullproppad tunnelbanevagn, med majoriteten kvinnor, på väg till Tjejmilen var nästan euforisk. Fler och fler kvinnor gick på, det pratades, skrattades, kvinnor i alla åldrar existerade på ett helt självklart sätt och de få männen i vagnen såg helt chockade ut. Jag har aldrig varit så peppad för ett lopp någonsin som den gången, det var en otrolig upplevelse!
-
Villkor
-
Visa bidraget publikt: endast Stockholms Kvinnohistoriska och Tjejmilen får använda bidraget
-
Skapat datum
-
05/17/2024 20:10:46
-
smeknamn
-
Cecilia Montén